October Tide, Klubb Slammer, 20 maj 2022

October Tide headlinade Klubb Slammers andra evenemang. Efter att ha gått igenom bilderna av först Coalgarden och sedan Wretched Fate är det svårt att undvika ett slags rutin - på gott och ont. Jag drar i Lightroom-reglagen nästan vanemässigt, oreflekterat; samma värde här, samma värde där. Med små avvikelser. Kanske är det därför det blir de där enstaka färgbilderna emellanåt? För att bryta "tristessen" i postproduktionen? Vet inte.

En sak som jag tänkt på en del - inte bara under arbetet med October Tide-bilderna, utan från samtliga sex Klubb Slammer-set som varit hittills - är fotografens roll kontra artistens. En tjusning med att fota på klubbspelningar är mixen av såväl nya och (nästan) helt oerfarna liveartister och deras erfarna förebilder. Det handlar om det här med utstrålning. Det kan tyckas larvigt, men håller man inte på och pose'ar eller trixar eller använder sin mimik - eller smetar in sig i blod - så blir det mycket svårare att ta bra foton. Jag som fotograf kan bara fejka utstrålning till en viss gräns.

Samtidigt kan även poserandet bli tråkigt i längden. Jag har en del band som jag fotat vid flera olika tillfällen och det tar inte många spelningar innan jag hittat varje bandmedlems "grej". Det är ofta en begränsad repertoar som upprepas - en koreografi. Hur många gånger kan man fota Gene Simmons tunga innan man tröttnat på den?

Frågan är inte möjlig att besvara, förstås. Idealet är ett mellanting mellan shoegazing och extremsprattel á la exempelvis The Darkness eller Erik Grönwall. Och tillräckligt med vakenhet och tur för en vaken fotograf att hinna fånga de där ögonblicken. Det finns ett par sådana ögonblick bland bilderna nedan. Men jag tänker inte säga vilka de är. ;)

October Tide 1

October Tide 2

October Tide 3

October Tide 4

October Tide 5

October Tide 6

October Tide 7

October Tide 8

October Tide 9